Arbetsmiljöarbetet är en systematisk och ständigt pågående process.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och är skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall, inte minst i de fall arbetstagaren arbetar ensam. Det innebär bla att personalen ska känna till vilka risker som kan finnas och hur dessa kan undvikas. I arbetsgivarens ansvar ingår även att se till att maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar underhålls. Arbetsgivaren har alltid ansvaret men kan fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet.
Det normala är att varje chef har till uppgift att ansvara för arbetsmiljön inom sitt chefsområde, varför man som chef måste känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gälle på arbetsplatsen. Normalt är det också chefen som har rätt att avbryta arbetet om det skulle vara farligt. Det finns flera exempel på att domstolar har ansett att chefer är straffrättsligt ansvariga för olycksfall inom sina områden. Detta även om företagsledningen inte uttryckligen sagt att de skulle sköta om arbetsmiljön. Det har räckt med att de har blivit utsedda till chefer med totalansvar för en avdelning eller en fabrik. Därmed har de enligt domstolen också automatiskt fått ett ansvar för att gällande lagstiftning om arbetsmiljön följs inom avdelningen eller fabriken
Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger på att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och samverkar med sina arbetstagare för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Arbetstagarnas representant är skyddsombudet, eller arbetsmiljöombudet som det också kallas. Ett skyddsombud är en facklig förtroendeman, som är vald för att ta tillvara sina arbetskamraters intressen i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet har därför fått rätt att till exempel begära besked av arbetsgivaren, att kräva ingripande av Arbetsmiljöverket eller att stoppa arbetet. Skyddsombudet har aldrig något ansvar för arbetsmiljön. Det ansvaret vilar på arbetsgivaren .
På arbetsplatser med minst 50 anställda skall det enligt arbetsmiljölagen finnas en skyddskommitté/ arbetsmiljökommitté. Men det kan även finnas på mindre arbetsplatser om de anställda begär det. Skyddskommittén/ arbetsmiljökommittén består av representanter från både arbetsgivaren och arbetstagarna.Minst ett skyddsombud ska ingå. Kommittén bör träffas minst var tredje månad och delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och följa arbetets genomförande. Skyddskommittén kan vara ett stöd och en hjälp för arbetsgivaren, men kan inte överta hans ansvar. Exempel på frågor som skyddskommittén kan ta upp är företagshälsovård, användning av farliga ämnen, arbetsmiljöutbildning och rehabilitering. Gruppen ska också vara med och diskutera eventuella förändringar av lokaler, arbetsmetoder och organisation.
Med målet att minska den arbetsrelaterade ohälsan trädde Arbetsmiljöverket nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft den 31 mars 2016. I föreskriften förtydligas vikten av dialog mellan ledning och medarbetare för att uppmärksamma risker såsom kränkande särbehandling och ohälsosam arbetsbelastning på arbetsplatsen.
Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många arbetstagare i Sverige. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är exempel på vad som ligger bakom den här typen av arbetssjukdomar.
För att vända utvecklingen behöver arbetsgivare prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer. Minskad arbetsrelaterad sjukdom är bra både för den enskilde medarbetaren, men också för arbetsgivaren och för samhället.
Ohälsan drabbar individen, men orsakerna finns främst i hur arbetet organiserats och i det sociala samspelet på arbetsplatsen. Genom att kartlägga risker och vidta åtgärder (systematiska arbetsmiljöarbete) kan ohälsan förebyggas.
Chefer har en viktig roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö. Föreskriften ställer därför krav på att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.
Företagshälsovården är ett expert organ som ska hjälpa arbetsgivaren att skapa en bra arbetsmiljö och att förebygga olyckor och sjukdom. Företagshälsovården arbetar som konsult och utför de uppdrag som den får av arbetsgivaren eller skyddskommitten. Företagshälsovården har inte något ansvar för att eventuella brister rättas till. Den kan hjälpa till att upptäcka dem, men det är arbetsgivaren som ska ta bort risker och rätta till brister.
Även dessa är experter som ska hjälpa arbetsgivaren att skapa en god arbetsmiljö. De ska vara kunniga i arbetsmiljöfrågor och ska hjälpa till att leta fram bristerna i arbetsmiljön och att hitta bra lösningar på dem. Ansvaret för att lösningarna kommer till stånd ligger på arbetsgivaren.
Arbetsmiljöverket ska övervaka arbetsmiljön och göra inspektioner på arbetsplatserna. Arbetsmiljöverket är inte ansvarig för arbetsmiljön. Den ska bara kontrollera att arbetsgivaren sköter sig.
