Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete med syntetiska oorganiska fibrer, vilka omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, och där arbetstagaren exponeras i mer än 50 timmar per kalenderår. Det gäller
Undantag
Verksamheter där material som innehåller mindre än 5 viktprocent syntetiska oorganiska fibrer hanteras. Krav på medicinska kontroller gäller inte för arbete med stenull, mineralull eller glasull.
Syntetiska oorganiska fibrer används som isoleringsmaterial i hus, på bromsbeläggningar, i glasfiberarmerad plast med mera. Krav på medicinska kontroller gäller inte för arbete med stenull, mineralull eller glasull.
Dammpartiklars hälsoeffekter bestäms av ett antal egenskaper som storlek, form, beståndsdelar, biotillgänglighet och biobeständighet. Partiklar större än ca 5 µm kan orsaka irritation i hud, ögon och övre luftvägar medan partiklar mindre än ca 5 µm kan tränga djupare ner i luftvägarna och bli kvar (deponeras) i de minsta luftrören och lungblåsorna (alveolerna). Kroppen reagera normalt med inflammation på främmande material som deponeras i lungvävnad. Detta är akuta försvarsmekanismer och i regel av övergående slag. Vid långvarig eller upprepad exponering kan mer bestående reaktioner uppkomma såsom bindvävsomvandling i lungvävnad och tumörer. Hur länge partiklarna blir kvar i vävnaden bestäms till stor del av deras form och kemiska sammansättning. Flimmerhåren i luftvägarna är viktiga för att avlägsna deponerat damm och fibrer och transportera dessa till svalget där det mesta sväljs. Personer som röker eller besväras av astma kan få betydande svårigheter med irritation från damm i yrket. Exempel på sådana yrken är byggnadsarbetare, elektriker och isolerare. Andra effekter är hudirritation pga. direktkontakt med damm och undviks med lämplig skyddsklädsel. Personer med ökad benägenhet för eksem, t.ex. atopiskt eksem (torr, fjällande, irriterad hud), kan få betydande svårigheter vid damm exponering.
Luftvägarna. Inandning av damm, som innehåller fibrosframkallande partiklar, är den vanligaste exponeringsvägen. Syntetiska oorganiska fibrer kan fastna i de minsta lungblåsorna (alveolerna), och mycket talar för att de även kan transporteras vidare.
Inandningsluften kommer in i lungorna via luftstrupen som en bit nedanför struphuvudet, delar upp sig i två huvudgrenar (huvudbronker), en till vardera lungan. Dessa delar sedan upp sig grenlikt i allt tunnare rör (bronker), allt längre ut i lungvävnaden. De tunnaste grenarna är mindre än 2 millimeter och avslutas i "klasar" med lungblåsor, alveoler. En vuxen människa har omkring 700 miljoner alveoler, och det är i dessa som gasutbytet sker. Lungblåsorna är omgivna av ett tätt nätverk av hårfina blodkärl (kapillärer) med tunna väggar som leder blodet förbi alveolernas tunna membran. Här tar blodet upp syre från inandningsluften och avger samtidigt den koldioxid som bildats vid ämnesomsättningen i kroppens celler.
Lungröntgen skall ske
Tjänstbarhetsintyg utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.
Tjänstbarhetsintyg kan inte utfärdas för
Arbetstagaren
Arbetsgivaren
