Undersökning skall ske:
Kontrollen skall ligga till grund för tjänstbarhetsbedömning enligt AFS 2005:6 "lagstadgad undersökning"
Kvarts liksom asbest och vissa syntetiska oorganiska fibrer kan som damm framkalla fibros i lungorna
Dammpartiklars hälsoeffekter bestäms av ett antal egenskaper hos dem. Storlek, form, beståndsdelar, biotillgänglighet och biobeständighet (biopersistens) är av betydelse. Irritation i hud, ögon och övre luftvägar orsakas främst av partiklar större än ca 5 µm medan partiklar mindre än ca 5 µm kan tränga djupare ner i luftvägarna och deponeras i de minsta luftrören och lungblåsorna. Irritation i ögon och övre luftvägar kan vara den effekt som uppkommer först (vid lägst dos). Det gäller särskilt vid arbete med syntetiska oorganiska fibrer och ofta genom en direkt mekanisk påverkan på slemhinnan. Deponerade partiklar har visats ge direkt skada på slemhinnans celler. De påverkar även stabiliteten i tårfilmens ytskikt. Kroppens normala reaktioner på främmande material deponerade i lungvävnad, innefattar lokal sensorisk nervretning och inflammatorisk reaktion. Dessa är akuta försvarsmekanismer och är i regel av övergående slag. Symtomen på detta är klåda och irritation i slemhinnor. Vid långvarig eller upprepad exponering kan mer bestående reaktioner uppkomma såsom bindvävsomvandling i lungvävnad och tumörer. Hur länge partiklarna blir kvar i vävnaden bestäms till stor del av deras form och kemiska sammansättning. Flimmerhåren i luftvägsepitelet är viktiga för att avlägsna deponerat damm och fibrer och transportera dessa till svalget där det mesta sväljs. Därför har de skador på luftvägarnas slemhinnor och flimmerhår som orsakas av tobaksrökning stor inverkan på slemhinnans skydd och rening från deponerade partiklar och fibrer. Personer med känsliga luftvägar vid exempelvis astma kan få betydande svårigheter med irritation från damm i yrket. Exempel på sådana yrken är byggnadsarbetare, elektriker och isolerare. Även andra effekter än de på luftvägar kan ses. Hudirritationer kan främst uppkomma vid hantering som innebär direktkontakt med damm och undviks med lämplig skyddsklädsel. Hudreaktioner kan även orsakas av de tillsatsmedel som finns i vissa material. Exempelvis kan allergiska reaktioner ses av tillsatser av epoxiharts och urea/ formaldehydharts i mineralull. Personer med ökad benägenhet för eksem, t.ex. personer med atopiskt eksem, kan få betydande svårigheter vid damm exponering.
Ett allmänt förbud att använda asbest infördes 1982, med vissa undantag, och krav på tillstånd. Exempel på arbeten där asbestexponering förekom är/ har varit byggnadsarbete, rörisolering, skeppsvarv, ugnsrenovering, ventilationsservice (äldre) och bromsbandsarbete. Störst risk för exponering i dagens arbetsliv finns vid t ex rivnings- eller underhållsarbeten.
Asbest kan orsaka lungcancer (speciellt hos rökare) och cancer i lungsäcken (mesoteliom). Det tar många år innan dessa tumörtyper utvecklas och de kan uppkomma många år efter att exponeringen upphört. Vid hög exponering kan också bindväv bildas i lungan (asbetos). En annan följd av asbestexponering är förtjockning av lungsäcken (pleuraplack) som inte är farligt men som är ett tecken på att asbest inandats.
Kvarts är ett av de i naturen vanligast förekommande mineralerna och ingår i stora mängder i våra vanligaste bergarter (granit och gnejs). Detta innebär att kvarts förekommer i ett stort antal arbeten (ex. gruv- och stenindustri, bergskrossning, i järn- och stålindustri, i byggnads- och anläggningsverksamhet, i porslinsfabriker, tandtekniska laboratorier och inom vissa grenar av den kemisk-tekniska industrin).
Exponering för kvartsdamm förekommer vid bearbetning av kvartshaltigt material eller exponering för kvartssand t.ex. vid gruvarbete, tunnelborrning, sandblästring, ugnsreparationer och på gjuterier. Inandning av kvartsdamm ger inte upphov till några akuta besvär som hostretning eller luftvägsirritation. Symtomen uppträder i stället smygande, oftast efter lång tids exponering. Kvarts kan orsaka stendammslunga/ silikos och cancer. Symtom på stendammslunga/ silikos är andfåddhet vid ansträngning och ibland torrhosta.
Vissa av de syntetiska oorganiska fibrerna kan orsaka lungfunktionsnedsättning (speciellt hos rökare), förtjockning av lungsäcken (pleuraplack), bindvävsomvandling i lungorna (fibros) och lungcancer.
Arbetstagare som har lungsjukdom eller nedsatt lungfunktion är inte tjänstbar i exponerat arbete. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakad av rökning kan innebära förbud mot fortsatt arbete. Enkla pleuraplack innebär inte förbud. Det är mycket viktigt att arbetstagare informeras om de ökade risker för lungsjukdomar som finns hos rökare jämfört med icke rökare som arbetar med fibröst damm.
