Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kvicksilver i någon form.
Undantag
Kravet att anordna medicinsk kontroll gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för kvicksilver är försumbar, och att personlig skyddsutrustning därför inte behövs. Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.
Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska anordnas och genomföras
medicinska-kontroller-kvicksilverarbete.pdf |
skriv-ut-kvicksilver-i-blod.pdf |
medicinska-kontroller-kvicksilverhalt-i-blod.pdf |
medicinska-kontroller-att-anordna-medicinska-kontroller.pdf |
medicinska-kontroller-att-anordna-biologiska-exponeringskontroller.pdf |
medicinska-kontroller-att-sysselsatta-arbetstagare-i-arbete-som-kraver-tjanstbarhetsintyg-eller-biologiska-exponeringskontroller.pdf |
Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid. Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.
Olika personer har olika förmåga att ta upp kvicksilver i kroppen. Varje arbetstagare, som exponeras för kvicksilver, måste därför kontrolleras genom blodprov.
Om en arbetstagare har förhöjda kvicksilverhalter i blodet, bör provtagningen kompletteras med mätning av kvicksilverhalten i urin, för att avgöra om de förhöjda halterna utgörs av organiskt eller oorganiskt kvicksilver. Mätningar av kvicksilverhalten i urin visar framför allt exponeringen av oorganiskt kvicksilver.
Luftvägarn. Inandning av kvicksilverånga är den vanligaste exponeringsvägen i arbetsmiljön. Upp till 80 % av kvicksilverångan kan gå över till blodet. I blodet oxideras kvicksilvret inom några minuter, och bildar oorganiska kvicksilverföreningar. Dessa föreningar kan inte passera blodhjärnbarriären eller moderkakan. Trots den snabba övergången till oorganiskt kvicksilver, hinner alltid en liten del av kvicksilverångan fördela sig i kroppens olika organ, inklusive hjärna och moderkaka.
Mage och tarm. Organiskt kvicksilver förekommer inte i arbetsmiljön i Sverige, utan finns framför allt i mat (insjöfisk). Upp till 90 % av det organiska kvicksilver man får in via munnen kan tas upp i mage och tarm. Organiskt kvicksilver kan även tas upp via huden.
Det är individuellt hur en människa påverkas av kvicksilver. Om ohälsa uppstår, måste läkaren göra en individuell bedömning, om kvicksilver kan vara orsaken till arbetstagarens ohälsa.
Tjänstbarhetsintyg utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.
Tjänstbarhetsintyg kan inte utfärdas för
Arbetstagaren
Arbetsgivaren