Medicinska kontroller

Arbetsgivarens skyldighet

Arbetsgivaren är skyldig att ordna medicinska kontroller av medarbetare som

Arbetar natt
Exponeras för vibrationer
Exponeras för härdplaster
Exponeras för joniserande strålning

Obligatoriska medicinska kontroller

GOTAHÄLSAN kan hjälpa Ditt företag med nedanstående lagstadgade medicinska kontroller

Nattarbete

Arbetsgivaren ska erbjuda läkarundersökning innan nattarbete påbörjas första gången. Efter den inledande undersökningen ska undersökning erbjudas vart tredje år för medarbetare som fyllt 50 år och vart sjätte år för övriga. Med nattarbete menas arbete som sannolikt omfattar minst 38 % av årsarbetstiden eller att arbetet normalt utförs minst tre timmar av dygnets arbete på natten. Natt innebär här varje period om sju timmar som innefattar 00.00-05.00.

Vibrationer

Arbetsgivaren ska erbjuda särskild föreskriven läkarundersökning innan arbete med vibrationer som överstiger vissa gränsvärden påbörjas första gången. Därefter ska läkarundersökning genomföras med högst tre års mellanrum efter att vibrationsexponerat arbete påbörjats.

Härdplaster

Arbetsgivaren ska erbjuda läkarundersökning till medarbetare som sysselsätts eller kommer att sysselsättas i arbete som kan medföra skadlig exponering för härdplastkomponent. Undersökning ska ske innan arbete med härdplaster påbörjas.

Nattarbete

Hälsorisker

Människan har en naturlig dygnsrytm som styrs av ljuset. Under dagen är vi aktiva och under natten vilar vi. Under nattvilan sker mycket av krop- pens reparationsarbete. Bl.a. ökar produktionen av tillväxthormon och testosteron (manligt könshormon) under sömnen och immunsystemets aktivitet ökar. Dygnsrytmen medför att det är svårare att vara vaken på natten och svårare att sova på dagen.

Sömnen är en förutsättning för de vakna aktiviteterna på kort sikt och på lång sikt överlever vi inte utan sömn. Omfattande forskning har visat att 7–8 timmars sömn per dygn är nödvändigt för återhämtning samt hälsa och säkerhet. På kort sikt har en minskning av sömnlängden med högst två timmar från 8 till 6 timmar en enstaka natt endast en marginell inver- kan på vakenhet och prestationsförmågan den följande dagen. Ytterli- gare sömnreduktion ger däremot tydligare negativa effekter.

Riskerna med trötthet p.g.a. sömnbrist består i sänkt uppmärksamhet och försämrat omdöme med risk för olyckor. Sådana risker är uppenbara när det gäller framförande av fordon. Tröttheten är normalt som störst med åtföljande olycksrisk i slutet av natten kring kl. 03–05. Mer långsiktiga ef- fekter av arbete som ger sömnstörningar är stegrat blodtryck, hjärt-kärl- sjukdom, mag/tarmbesvär och sannolikt diabetes. Möjligen kan nattar- bete även bidra till uppkomst av cancer.

Beträffande frågan om nattarbete i samband med graviditet och amning anses sådant arbete normalt inte innebära någon ökad risk. I vissa fall kan dock nattarbete bli alltför påfrestande. Detta måste dock avgöras in- dividuellt i samråd mellan läkaren och arbetstagaren. Under sådana om- ständigheter är det angeläget att arbetstagaren erbjuds arbete på dagtid. Om detta inte är möjligt kan ledighet erhållas enligt gällande bestäm- melser.

Eventuella skillnader i olycks- och sjukdomsrisk för män och kvinnor till följd av natt- och skiftarbete är föga utredda. Däremot verkar störningar i det sociala livet genom nattarbete drabba kvinnor hårdare än män. Ångesttillstånd och stress kan också medföra att den av skiftarbetet re- dan försvårade sömnen ytterligare försvåras. Risken för sömnstörningar och sjukdomar med relation till nattarbete tycks öka med levnadsåldern, särskilt efter fyrtiofem- till femtioårsåldern.

Vid konstruktion av skiftscheman bör vilopassen mellan skiften vara till- räckligt långa för att medge återhämtning. Eftersom det förutom sömnen krävs tid för transport till platsen för vilan, födointag, hygien m.m. be-

AFS 2005:6

döms 11 timmars uppehåll mellan två skift normalt vara ett minimum för bibehållen hälsa och säkerhet. För att förebygga uttröttning bör tätt åter- kommande återhämtning prioriteras framför många på varandra följande skift åtföljda av längre ledighet. I roterande skiftscheman är det ofta lämpligt att lägga in ett längre återhämtningspass efter högst två eller tre nattskift. Gradvis tidigareläggning av arbetstiden bör undvikas eftersom detta i allmänhet leder till störd sömn.

Tidpunkten för arbetets början på morgonen kan vara av relativt stor be- tydelse. Att börja arbetet kl. 07 eller 08 synes således vara att föredra framför att börja kl. 05 eller 06.

Beträffande varaktigheten av arbetsskift fördrages åttatimmars skift bättre än tolvtimmars. Å andra sidan finns det exempel på tolvtimmars- lösningar som är positiva om antalet arbetspass reduceras och få pass arbetas i rad. En förutsättning är dock att arbetstagaren själv har kontroll över arbetsbelastningen och att pauser och raster kan tas vid behov.

Hälsoriskerna med ett arbete som påverkar nattvila och sömn minskar ofta om arbetstagaren själv kunnat välja sina arbetstider, d.v.s. om ar- betstagaren kan anses ha valt arbetsförhållandena frivilligt. Ovanstående rekommendationer om schemaläggning av arbetstiden är tänkta att ge acceptabla förhållanden för de flesta arbetstagare.

Definition av nattarbete

Till 63–64 §§ Definitionen av nattarbete som innebär krav på medicinsk kontroll följer av artikel 2 i EG-direktivet om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (93/104/EG). Från medicinsk synpunkt finns ingen skarpt avgränsbar koncentration av hälsoriskerna av nattarbete till den av defi- nitionen omfattade gruppen arbetstagare. Det kan därför i vissa fall vara lämpligt att erbjuda medicinsk kontroll även till andra arbetstagare med betydande del av årsarbetstiden förlagd till natten, t.ex. sådana med rul- lande skiftgång, med schemalagt arbete eller med jourarbete. För arbets- tagare i jour eller beredskap, där andelen av under natten arbetad tid är händelsestyrd, kan andelen nattarbete av årsarbetstiden vara svår att för- utsäga. Man får i sådana fall grunda sina beräkningar på tidigare erfaren- heter av genomsnittlig frekvens och varaktighet av störningar/händelser nattetid.

Definitionen av natt följer också av nyss nämnda artikel och innebär att nattens totala längd anses vara begränsad till sju timmar, men att den kan infalla med en flexibilitet om två timmar. Det innebär att varje sam- manhängande sjutimmarsperiod som infaller mellan 22.00 och 07.00 räk- nas som natt. Exempel på sådana sjutimmarsperioder är klockan 22–05,

23–06 och 00–07. Faller minst tre timmar av dygnsarbetstiden inom en sådan period föreligger nattarbete enligt föreskrifterna.

Om arbetstidens förläggning under dygnet varierar, beräknas andelen nattarbete över en längre period som kan anses representativ för fördel- ningen mellan natt- och dagpass. Om andelen nattarbete under en sådan period uppgår till 38 % eller mer anses nattarbete föreligga. Eftersom nat- ten (sju timmar) utgör ca 29 % av dygnets 24 timmar kommer arbetsta- gare som har sin arbetstid jämt fördelad över dygnet, t.ex. treskiftsarbe- tare, normalt inte att betraktas som nattarbetare.

Vid nattarbete som antas vara av engångskaraktär som varar kortare tid än tre månader, ses inga medicinska skäl till behov av läkarundersök- ning. Om samma arbetstagare senare återkommer i nattarbete förutsätts att ny bedömning om behov av läkarundersökning sker.

I enlighet med vad ovan sagts är arbetsgivare oförhindrad att tillämpa generösare definition av nattarbetande och erbjuda läkarundersökning till arbetstagare, som inte uppfyller minimidefinitionen för nattarbete.

Läkarundersökning

Till 65–67 §§ Den medicinska kontrollen av nattarbetande avser att minska riskerna för att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av sysselsättning i nattarbete. Den bör därför i första hand inriktas på sådant som allvarlig sömnstörning med efterforskning av eventuellt inträffade olyckstillbud kopplade till nedsatt vakenhet, förekomst av hjärt- kärlsjukdom eller mag-tarmsjukdom, men även på sådant som bruk eller missbruk av alkohol, tobak, läkemedel eller illegala droger, liksom på måltidsvanor och social situation.

Den som visat sig ha hälsoproblem, som bedöms bero på nattarbete bör inte sysselsättas i sådant arbete. Detsamma gäller den som företett sjuk- lighet eller svaghet som gör arbetstagaren särskilt mottaglig för ohälsa som kan orsakas av nattarbete. Vid tveksamhet huruvida hälsotillståndet utgör hinder för nattarbete kan förslagsvis en yrkesmedicinsk klinik kontaktas för vägledning. Förflyttning från nattarbete och omplacering till arbete med andra arbetsuppgifter/arbetstider är vanligen en fråga som kräver individuell bedömning med hänsynstagande till en lång rad fak- torer – inte bara det fysiska hälsotillståndet. I sammanhanget kan erinras om arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering av arbetstagare.