Här använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Graviditet och amning


Bakgrund

Följs arbetsmiljöreglerna noggrant innebär arbetsmiljön sällan någon risk för gravida kvinnor, foster eller barn som ammas. Trots det, finns i vissa arbetsmiljöer särskilda risker för ohälsa eller olycksfall, även om förebyggande åtgärder vidtagits enligt reglerna. Kända eller misstänkta riskfaktorer finns angivna i föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5).

Allmänt

Vissa kemiska och biologiska ämnen såväl som andra faktorer kan minska såväl kvinnans som mannens fruktsamhet/ fertilitet, ge ofrivillig barnlöshet/ sterilitet eller skada arvsmassan i såväl kvinnans ägg som mannens sädesceller (mutagena ämnen). Fostret kan påverkas skadligt både av mutagena ämnen och av ämnen som påverkar det direkt utan att arvsmassan skadas (teratogena ämnen). Fostret kan påverkas under ett mycket tidigt skede av graviditeten, redan innan graviditeten är konstaterad, men också senare under tillväxtperioden. En fosterskada kan leda till olika effekter som missfall, missbildningar eller andra utvecklingsrubbningar och sjukdomar. 

Vid en graviditet inträffar stora fysiologiska förändringar. Kroppskonstitutionen förändras, t.ex. ökar blod- och plasmavolym, fettdepå och kroppsyta. Upptag och omsättning av kemiska ämnen kan påverkas. Hormonbalansen förändras och är under graviditeten också extra känslig för störningar. 

Vissa smittämnen och kemiska ämnen kan utsöndras i modersmjölk och påverka/ skada det ammade barnet. Det är känt att vissa metaller, som bly och kvicksilver, vissa fettlösliga ämnen (t.ex. en del miljögifter, vissa läkemedel, nikotin, organiska lösningsmedel som tetrakloretylen och koldisulfid) kan överföras till bröstmjölk. Vissa ämnen kan utsöndras i mjölken även om det inte pågår någon exponering. Om kvinnan tidigare har varit långvarigt exponerad för tungmetallerna bly och kadmium, eller för vissa bekämpningsmedel, kan dessa ha lagrats i kroppen. De kan frigöras vid amning och överföras till bröstmjölken. Vid amningen är det också viktigt att uppmärksamma att skadliga ämnen kan överföras till barnet via kläder eller hud som förorenats av ämnen som modern kommit i kontakt med.

Riskbedömning

Så snart arbetsgivaren informerats om att arbetstagaren är gravid skall arbetsgivaren undersöka om arbetstagaren i sitt arbete utsätts för någon av de kända eller misstänkta riskfaktorer som finns angivna i föreskrifterna. Arbetsgivaren ska bedöma risken för skadlig inverkan på graviditet eller amning eller för annan ohälsa. Vid riskbedömningen ska hänsyn tas till arten, graden och varaktigheten av exponeringen. Arbetsgivaren ska därefter avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas. De undersökningar och riskbedömningar som arbetsgivaren gör skall ske i samverka med arbetstagaren. Förekomsten av en riskfaktor i arbetsmiljön betyder inte att den alltid medför risk. Det är den faktiska exponeringen som är avgörande. Det är viktigt att utredningen inte drar ut på tiden.

Arbetsgivaren måste i första hand ordna med omplacering av den gravida eller ammande kvinnan till annat riskfritt arbete. Om det inte är möjligt får kvinnan inte sysselsättas i förvärvsarbetet så länge risken finns kvar. Frågan om ersättning vid sådan nödvändig ledighet regleras i lagen om allmän försäkring. Försäkringskassan kan upplysa om hur man söker sådan ersättning. 

Även om det inledningsvis inte går att vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder eller omplacera kvinnan är det viktigt att arbetsgivaren hela tiden prövar möjligheterna till åtgärder eller omplacering så att hon kan återgå till arbetet.

Samverkan

För att uppnå en bra arbetsmiljö för gravida och ammande kvinnor är det viktigt att de själva medverkar i de undersökningar och riskbedömningar som gäller deras egen arbetssituation. Det är angeläget att kvinnan lämnar de upplysningar som behövs för att lämpliga åtgärder ska kunna genomföras. Så långt det är möjligt ska den berörda kvinnan själv få avgöra vilka personer som ska vara insatta i ärendet. Hon har alltid rätt att bli företrädd av ett skyddsombud.

Undersökning och riskbedömning

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Riskbedömningen gäller också arbetsmiljöfaktorer som kan innebära särskilda risker för t.ex. gravida och ammande arbetstagare. Det kan vara lämpligt att utgå ifrån att gravida och ammande kvinnor kan var mer känsliga än andra personer. 

På alla arbetsplatser kan det förekomma risker i den fysiska, belastningsergonomiska, biologiska, kemiska och psykosociala arbetsmiljön. Dessa faktorer kan i vissa fall vara en risk för en arbetstagare som är gravid, nyligen har fött barn eller ammar. En förutsättning för att snabbt kunna genomföra en riskbedömning för en gravid eller ammande arbetstagare är att dessa faktorer kartlagts. Eftersom riskerna för fostret i många fall är störst under graviditetens första del, ibland innan kvinnan själv är medveten om sin graviditet, är det viktigt att arbetstagarna har informerats om vilka risker det finns för gravida på arbetsstället. 

Arbetsgivaren har ansvaret för att bedömningen genomförs. Om den egna kompetensen inte räcker ska arbetsgivaren anlita sakkunnig hjälp från exempelvis företagshälsovården eller arbets- och miljömedicinsk klinik. 

Att en riskkälla förekommer behöver inte nödvändigtvis innebära en hälsorisk för fostret eller den gravida kvinnan. Det är den faktiska exponeringen, dvs. arten och graden av exponeringen som är avgörande. Det är viktigt att ta hänsyn till att tillfälliga höga exponeringar, t.ex. i samband med ett tillbud, kan innebära risk för fostret, i synnerhet under graviditetens tre första månader. Vid riskbedömningen kan man också behöva ta hänsyn till individspecifika faktorer, t.ex. hälsotillstånd och tidigare graviditetskomplikationer. Där kan kvinnan själv och hennes läkare bidra med värdefull information. 

Det kan vara lämpligt att dokumentera riskbedömningen skriftligt, i synnerhet när det framkommit att det finns risker som behöver åtgärdas. Vid misstanke om risk för skadlig påverkan är det nödvändigt med en tillfällig omplacering eller ledighet under den tid riskbedömningen pågår och tills lämpliga arbetsmiljöåtgärder vidtagits. 

Information

Arbetsgivaren ska snarast möjligt informera medarbetaren om resultatet av riskbedömningen och om de åtgärder som ska eller har vidtagits.

Åtgärder

Om resultatet av riskbedömningen visar att det finns risk för skadlig inverkan på graviditet, amning eller för annan ohälsa eller olycksfall ska arbetsgivaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att undanröja riskerna. Om det inte går att undanröja riskerna ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter.

Åtgärder för att få bort eller minska riskerna är i första hand förebyggande arbetsmiljöåtgärder. Det är viktigt att genomföra alla förbättrande åtgärder som rimligen går att genomföra. Det kan t.ex. vara att vidta åtgärder mot luftföroreningar, att byta ut farligt ämne mot ett som är mindre farligt eller att använda lyfthjälpmedel. Det kan också vara att förändra arbetet, t.ex. att utesluta vissa arbetsmoment eller genomföra andra tillfälliga förändringar i arbetsmiljön. Det kan även röra sig om tillfälliga förändringar av t.ex. arbetstider eller arbetsorganisation för att minska exponeringen för olika riskkällor. Det är angeläget att pröva alla möjligheter till omplacering, men om det inte går får arbetsgivaren inte längre sysselsätta den som är gravid, nyligen fött barn eller ammar i arbete, dvs. arbetet är förbjudet. 

Även om det inledningsvis inte går att vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder eller omplacera kvinnan är det viktigt att arbetsgivaren hela tiden prövar möjligheterna till åtgärder eller omplacering så att hon kan återgå till arbetet.

Förebyggande insatser

Många studier visar att förvärvsarbete under graviditeten är positivt för hälsan. Därför är det viktigt att kvinnan kan vara kvar i sitt arbete så länge som möjligt. Det förebyggande arbetet genomförs i tre steg. 

Steg 1: Förändringar i arbetsmiljön.
Arbetsgivaren ska i första hand göra förändringar i arbetsmiljön, så att den skadliga exponeringen upphör. Det kan till exempel vara åtgärder mot buller och andra stressfaktorer, installation av lyfthjälpmedel, utbyte av ett farligt ämne mot ett mindre farligt, åtgärder mot luftföroreningar, förändring av eller uteslutning av vissa arbetsmoment för den som är gravid. På varje arbetsplats måste man hitta egna lösningar anpassade till den aktuella situationen för att skapa en arbetsmiljö utan risker. 

Steg 2: Omplacering 
Om det inte är möjligt att göra förändringar så att den skadliga exponeringen upphör ska arbetsgivaren erbjuda omplacering till riskfria arbetsuppgifter.

Steg 3: Ledighet 
Om arbetsgivaren inte kan göra förändringar i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter så får kvinnan inte vara kvar i arbetet så länge risken finns kvar. Frågan om ersättning vid denna form av nödvändig ledighet regleras i lagen om allmän försäkring. Den lokala försäkringskassan avgör om graviditetspenning kan beviljas. 

Arbetsgivaren måste dokumentera skälen till varför man inte kunnat göra förändringar i arbetsmiljön eller ge kvinnan andra arbetsuppgifter. Arbetsgivaren ska också kontinuerligt pröva möjligheterna att göra förbättringar i arbetsmiljön, och även ta vara på alla tillfällen till omplacering. Detta för att kvinnan ska kunna återgå till arbetet. 

Vilutrymme

Arbetet för gravida eller ammande arbetstagare ska ordnas så att det finns möjlighet för dem att under lämpliga förhållanden tillfälligt kunna vila i liggande ställning på arbetsstället.

Faktorer som kan innebära risker i arbetsmiljön för gravida och ammande

Fysiska faktorer

  • Vibrationer
  • Stötar eller rörelser i underlaget
  • Buller
  • Joniserande och icke joniserande strålning
  • Extrem kyla och värme

Belastningsergonomiska faktorer

  • Manuell hantering av laster som innebär risker, särskilt för ländryggen
  • Arbetsrörelser eller arbetsställningar
  • Förflyttningar inom eller utanför arbetsstället
  • Fysisk uttröttning eller annan fysisk belastning

Biologiska faktorer

  • Mikrobiologiska arbetsmiljörisker enligt riskklasserna 2,3 och 4 enligt föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, om det är känt att dessa agens, eller de behandlingsåtgärder som är nödvändiga på grund av dem, innebär risk för att kvinnan, fostret eller ammade barn påverkas skadligt.
  • Kemiska produkter som är klassificerade som cancerframkallande, reproduktionstoxiska, mutagenaspecifikt organtoxiska vid enstaka exponering

Psykosociala faktorer 
Arbetsförhållanden som kan medföra eller har medfört

  • Psykisk uttröttning
  • Starka psykiska påfrestningar
  • Våld eller hot om våld
  • Kränkande särbehandling

Processer 
Cancerframkallande ämnen och produkter som avges vid 

  • framställning av auraminarbete 
  • exponering för cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som finns i sot, tjära, beck, rök 
  • dammarbete som innebär exponering för damm, rökgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten 
  • process där stark syra ingår vid framställning av isopropylalkoholarbete 
  • exponering för trädamm från lövträd.
Förbjudna arbeten

Gravida arbetstagare får inte sysselsättas i

  • Blyarbete
  • Dykeriarbete
  • Rök- eller kemdykning
  • Arbete med risk för att exponeras för rubella (röda hund) eller toxoplasma gondii (parasit)
  • Gruvarbete under jord som innebär särskilda risker

Ammande arbetstagare får inte sysselsättas i

  • Blyarbete
  • Gruvarbete under jord som innebär särskilda risker

Fysiska faktorer - vibrationer, stötar och rörelser i underlaget

Helkroppsvibrationer innebära en ökad belastning på t.ex. leder, muskelfästen och diskarna i kotpelaren. Kraftiga helkroppsvibrationer kan öka risken för missfall och kraftiga stötar under senare delen av graviditeten kan leda till för tidig födsel. Med rörelse avses kraftiga och plötsliga rörelser i underlaget. Graviditeten kan för en del även medföra större benägenhet för rörelsesjuka (åksjuka). 

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Vibrationer (AFS 2005:15)
  • Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6)
Fysiska faktorer - buller

Exponering för buller i arbetsmiljön eller i andra sammanhang kan orsaka hörselskada och även ge upphov till stressreaktioner. Exponering för buller under en längre tid kan orsaka trötthet och högt blodtryck, vilket kan påverka graviditeten negativt. 

Hörselorganen börjar utvecklas mycket tidigt. Fostret reagerar på utifrån kommande ljud åtminstone från och med 26:e graviditetsveckan. När hörselorganen utvecklas kan mycket starkt buller innebära en risk för att de påverkas skadligt. När hörselorganen är färdigutvecklade kan höga bullernivåer även innebära risk för hörselskada hos fostret. 

Högfrekvent ljud liksom ultraljud dämpas avsevärt när det överförs till fostret via bukvägg och fostervatten, medan lågfrekvent ljud lättare tränger in till fostret. Därför är det sannolikt att kraftigt lågfrekvent buller kan innebära en ökad risk för hörselskada. Höga bullernivåer kan också försämra genomblödningen via moderkakan och återkommande impulsljud kan vara en stressfaktor. Yrkesmässig bullerexponering som överstiger ca 85 dB(A), daglig bullerexponeringsnivå, kan öka risken för tillväxthämning hos fostret. Miljöer där det krävs hörselskydd bör därför undvikas, särskilt under graviditetens senare del. 

För ultraljud (frekvenser över 20 000 Hz) gäller att dämpningen är så stor vid ljudöverföringen via moderns kropp att risken för påverkan på fostret bedöms som mycket liten. Det gäller under förutsättningen att exponeringsnivåerna underskrider de värden som anges i föreskrifterna om buller. Det är viktigt att undvika direkt kroppskontakt med den ultraljudsalstrande utrustningen. 

Infraljud (frekvenser under 20 Hz) med nivåer under de värden som anges i bullerföreskrifterna anses normalt inte leda till några effekter hos arbetstagaren. Det är inte heller känt att det skulle innebära några risker för fostret.

Buller i form av blåsljud från pneumatiska system förekommer ofta inom industrin. Blåsljuden är av två olika typer, dels impulsljud, som uppstår vid avluftning av ventiler och cylindrar. Den andra typen uppstår när man använder tryckluften för att blåsa rent, kyla, transportera eller sortera. Blåsljuden uppkommer då den komprimerade luften expanderar ut ur systemet. Detta sker med hög hastighet och ofta genom ett s.k. “öppet rör” eller ett hål. När luften expanderar fritt skapas turbulens, vilket i sin tur genererar högt buller.

Fysiska faktorer - joniserande strålning

Joniserande strålning kan orsaka mutationer och ökar risken för cancer och fosterskador. Foster har en snabb tillväxt och är därför särskilt känsliga för joniserande strålning. Skador på nervsystemet, blodbildande organ, hud och slemhinnor är väl kända risker vid höga exponeringar. Ett antal statliga myndigheter, bl.a. Arbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut, har gemensamt formulerat en 12 försiktighetsprincip avseende lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Det kan därför vara lämpligt att gravida arbetstagare inte exponeras för högre fält än de som rekommenderas för allmänheten. Gränsvärden för elektromagnetiska fält finns i föreskrifterna om högfrekventa elektromagnetiska fält. Vissa arbeten kan ge exponeringar som överskrider gränsvärdena. Exempel på sådana arbeten är att arbeta med elsvetsutrustning, diatermi och kortvågsbehandling eller arbete vid stora smältugnar, radarutrustning och större sändarantenner för t.ex. TV och radio. Intill basstationer för mobiltelefoni överstigs gränsvärdet normalt först på mindre än någon decimeters avstånd. Mycket omfattande forskningsarbete under de senaste decennierna har inte kunnat påvisa något samband mellan bildskärmsarbete och graviditetsstörningar. Belastningsergonomisk anpassning kan dock behövas allteftersom kroppen förändras under graviditeten. Regler finns i föreskrifterna om arbete vid bildskärm.

Statens strålskyddsinstitut har föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning. Den som bedriver sådan verksamhet ska informera kvinnor om vilka risker exponering för joniserande strålning kan innebära för fostret vid en eventuell graviditet. Den som meddelat att hon är gravid har rätt att bli omplacerad till arbete som inte är förenat med joniserande strålning under resten av graviditeten. Om kvinnan inte omplaceras gäller att arbetet planeras så att dosen till fostret inte överstiger 1 mSv under återstoden av graviditeten. En kvinna som ammar ska anmäla detta förhållande till den som bedriver verksamheten där joniserande strålning förekommer. Under den tid hon ammar ska hon inte placeras i arbete som medför en betydande risk för radioaktiv kontamination.

Fysiska faktorer - extrema temperaturförhållanden

Stark värme kan under senare delen av graviditeten göra det svårt att reglera kroppstemperaturen. Särskilt stående arbete kan medföra risk för yrsel och svimning. Arbete i kyla har hittills inte påvisats innebära någon ökad risk vid graviditet eller amning om lämpliga skyddskläder används. 

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Arbete i stark värme (AFS 1997:2)
  • Utförande av personlig skyddsutrustning (AFS 1996:7)
Belastningsergonomiska faktorer

I föreskrifterna om belastningsergonomi anges vad som är viktigt att ta hänsyn till för att arbetet inte ska orsaka hälsofarlig och onödigt tröttande fysisk belastning i rörelse- och stödjeorganen, t.ex. muskler och leder. Vid en graviditet är det viktigt att tillämpa reglerna för belastningsergonomi särskilt noggrant och omsorgsfullt därför att: –  Belastningen på ländryggen ökar på grund av att tyngdpunkten förskjuts med det växande bukomfånget. Det bör man ta särskild hänsyn till vid manuell hantering då bördan hamnar långt från kotpelaren. –  Den hormonella förändringen leder till minskad stabilitet i och kring leder. Man bör alltså vara försiktig vid arbete där leder befinner sig i ytterlägen. –  Påfrestningen på blodcirkulationen ökar, framförallt i benen. Det är bra att variera stående och sittande arbete. En stor fysisk belastning kan påverka graviditeten negativt och bl.a. orsaka sammandragningar i livmodern. Som i andra sammanhang finns det stora individuella skillnader i känslighet. En och samma individ kan påverkas i olika grad och på olika sätt i olika skeden av graviditeten och vid skilda graviditetstillfällen. Den noggranna tillämpningen av föreskrifterna rörande belastningsergonomi gäller även nyblivna mödrar. Man bör särskilt tänka på risken för livmoderframfall. Arbeten som innebär speciella hälsorisker för gravida arbetstagare på grund av stor fysisk belastning omfattar t.ex. arbete på hög höjd som mast- och stolparbete och arbete på stegar och ställningar. Långvarigt stående eller sittande arbete kan medföra ökad risk för bensvullnad, åderbråck och blodpropp i benen. Därför är det nödvändigt att kunna växla mellan sittande och stående arbetsställningar och att kunna ta regelbundna pauser. Exempel på sådana mindre lämpliga arbetsförhållanden kan vara långvarigt stående eller gående arbete t.ex. i butik eller helt sittande arbete vid t.ex. datorterminaler. Dataarbetsplatser bör vara dimensionerade, utformade och utrustade så att man kan inta bekväma och varierande arbetsställningar. Graviditeten medför också att arbetstagaren under sista delen av graviditeten kan få svårt att arbeta med obekväma arbetsrörelser och arbetsställningar i trånga utrymmen. Även bilkörning kan i slutet av graviditeten innebära vissa svårigheter. Vägverket lämnar råd om hur bilbältet bäst placeras för att undvika problem.

Biologiska ämnen

I föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet är biologiska ämnen (agens) indelade i riskklasser. De i riskklasserna 2–4 kan orsaka infektioner och kallas smittämnen. En del av dem kan dessutom ha annan skadlig inverkan på den gravida kvinnan och hennes foster eller nyfödda barn. I klassificeringsförteckningen i föreskrifterna har rubella (röda hund) och Toxoplasma gondii anmärkningen R, vilket anger att de är reproduktionsskadande. De omfattas av förbudet i 8 §. Även andra smittämnen än de som har anmärkningen R i förteckningen kan i vissa fall inverka skadligt på graviditeten och det ammade barnet. Aktuella sjukdomar/agens kan vara parvovirus B19 (erythema infectiosum), tuberkulos, cytomegalovirus (CMV), hepatit B, hepatit C, Herpes simplex, enterovirus, Listeria, influensa, kikhosta, mässling och varicella (vattkoppor). För de flesta arbetstagare är dock risken att bli smittade inte större i arbetet än i samhället i övrigt. Noggranna hygienrutiner är en av de viktigaste faktorerna för att minska risken för smittspridning. God handhygien är ett enkelt och ofta effektivt sätt att skydda sig mot smittämnen. Den gravida kvinnan kan också vara skyddad mot smitta genom att hon redan haft en infektion eller är vaccinerad. Oftast har kvinnor redan fått ett grundskydd mot vissa sjukdomar eftersom det i Sverige finns ett 13 vaccinationsprogram för barn. 

Kemiska ämnen

För hantering av och arbete med kemiska ämnen, som genom sina egenskaper kan ge upphov till ohälsa eller olycksfall, finns generella regler i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Det är nödvändigt att ha aktuella uppgifter om de kemiska produkter som används på arbetsplatsen. Uppgifter om innehållet och klassificering finns i säkerhetsdatablad, information som skall lämnas av den som levererar farliga kemiska produkter. Eftersom gravida och foster är särskilt känsliga är det viktigt  att uppmärksamma de ämnen som i gränsvärdeslistan är markerade med R (reproduktionsstörande) eller med C (cancerframkallande). 

Kvicksilver och kvicksilverföreningar 
Kvicksilver och kvicksilverföreningar hör till utfasningsämnena och används mindre och mindre. Kvicksilver kan skada det centrala nervsystemet. Eftersom kvicksilver kan passera över moderkakan till fostret kan fostrets utveckling påverkas. När nervsystemet utvecklas är det känsligast, vilket gör att foster och ammade barn bör skyddas särskilt. Organiska kvicksilverföreningar, t.ex. metylkvicksilver, är reproduktionsstörande. Yrkesmässig exponering för organiska kvicksilverföreningar förekommer sällan. Den huvudsakliga exponeringen för metylkvicksilver är via födan. Livsmedelsverket har rekommendationer om att begränsa konsumtionen av vissa fisksorter under graviditeten. 

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
Det kan vara lämpligt att omplacera en gravid eller ammande arbetstagare som tillreder cytostatiska/ cytotoxiska läkemedel. 

Kolmonoxid 
Det är väl känt att fostret är känsligare än modern för kolmonoxid. Fosterskador har inte påvisats vid exponering för halter under gränsvärdet, men kunskapen om eventuella effekter vid lägre exponeringar för kolmonoxid är otillräcklig och det går därför inte att helt utesluta risk för skada. 

Tobak 
Utöver cancerframkallande och andra skadliga ämnen innehåller tobaksrök också kolmonoxid. Nyare studier har visat att nikotin, som finns i tobaksbladen, är reproduktionsstörande. Hög exponering för tobaksrök och nikotin kan orsaka sämre tillväxt hos fostret och även missfall. 

Anestesigaser 
På 1970-talet rapporterades en ökad risk för missfall, och möjligen även för missbildningar, hos sjukvårdspersonal som exponerats för anestesigaser. Exponeringsnivåerna är idag avsevärt lägre, och nyare studier har inte visat samma risker. Kunskapen om effekter av nyare anestesimedel är ofullständig. Eftersom negativa graviditetseffekter inte helt kan uteslutas bör exponeringen av gravida minimeras. 

Bekämpningsmedel 
Bekämpningsmedel används för att bekämpa levande organismer och deras sätt att verka gör att de kan medföra hälsorisker för människan. Ny kunskap tyder på att vissa bekämpningsmedel kan ha hormonstörande egenskaper, vilket gör foster och ammade barn särskilt känsliga. Bekämpningsmedel kan tas upp i kroppen framförallt genom hudkontakt och inandning. Exponering bör undvikas både under graviditeten och under amningsperioden. 

Frisörprodukter 
Frisörprodukter räknas som kosmetiska eller hygieniska produkter. I Sverige ansvarar Läkemedelsverket för lagstiftningen. Den kräver bl.a. att det ska finnas varningstexter på förpackningarna. De flesta frisörprodukter brukar inte innehålla ämnen som kan skada foster, men vissa färgningsprodukter kan innehålla komponenter som är klassificerade som cancerframkallande. Man ska, oavsett om man är gravid eller inte, försöka minimera exponeringen för frisörprodukter, främst på grund av att vissa ämnen kan vara allergiframkallande. 

Organiska lösningsmedel 
Det finns misstankar om att höggradig exponering för organiska lösningsmedel kan orsaka missfall och/eller fosterskador. Misstankar om nedsatt fertilitet har också rapporterats. Låg exponering anses dock inte utgöra en risk. Lösningsmedel kan också utsöndras i bröstmjölken. Mot den bakgrunden är det viktigt att undvika mer höggradig lösningsmedelsexponering både under graviditet och under amningsperioden.

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43)
  • Hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7)
  • Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5)
  • Tobakslag (1993:581)
  • Anestesigaser (AFS 2001:7)
  • Bekämpningsmedelsförordningen (NFS 2014:425)
  • Frisörarbete (AFS 1985:18)
Psykosociala faktorer

Det är viktigt att göra en individuell bedömning av den totala psykiska belastningen och ta hänsyn till den oro för graviditeten som kvinnan kan känna på grund av arbetssituationen. Här måste man också ta hänsyn till riskerna vid ensamarbete. Man kan också behöva fastställa att den gravida kvinnan inte särbehandlas på ett kränkande sätt. Det finns dock inte några studier som visar tydliga samband mellan sådan psykisk belastning, som vanligtvis kan förekomma på en arbetsplats, och reproduktionsstörningar. Det kan ändå vara viktigt för den gravida kvinnan att få tid och möjlighet att återhämta sig. 

Stor psykisk belastning i samband med allvarliga krissituationer kan öka risken för för tidig födsel. Stora psykiska påfrestningar kan förekomma i situationer med hot och våld. Sådana situationer kan uppstå i samband med patient/klientkontakter inom vård och omsorg, inom socialtjänst och kriminalvård, vid räddningstjänst, vid väktartjänst etc. Våld kan också innebära en direkt risk för fostret, t.ex. vid sparkar mot magen. Vid risk för våld och hot om våld bör situationen för gravida kvinnor uppmärksammas särskilt. Den gravida kvinnans arbetsuppgifter kan behöva anpassas, t.ex. genom omplacering.

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2)
Processer

Listan över processer är gemensam för EU. Ämnen som bildas vid de uppräknade processerna anses öka risken för cancer också vid låg exponering. Det är därför viktigt att förhindra exponering för dessa ämnen. Detta gäller alltid för alla arbetstagare oavsett kön. Exponering för trädamm, framförallt från hårda träslag, ökar risken för cancer i näsan och näsans bihålor. Det finns inga uppgifter som tyder på att gravida kvinnor skulle vara extra känsliga för denna exponering eller att exponeringen skulle vara en risk för fostret. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material, t.ex. fossila bränslen. PAH utgör en grupp ämnen och förekommer i komplexa blandningar. Benso(a)pyren, vars carcinogenicitet är väl studerad, används ofta som indikator för blandningar av PAH. Många PAH kan tas upp genom huden. Hudkontakt med material som innehåller PAH bör därför undvikas. 

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7)
Bly

Exponering för bly under graviditet och amning kan medföra försämrad fostertillväxt och påverka barnets centrala nervsystem. När nervsystemet utvecklas är det som känsligast, vilket gör att foster och ammade barn bör skyddas särskilt. Den blyexponering som modern utsatts för tidigare i livet är viktig från risksynpunkt. Bly som tagits upp i kroppen under lång tids exponering lagras i skelettet. Det kan lösas ut vid graviditet och påverka fostret. Också vid amning kan bly lösas ut och utsöndras i bröstmjölk, vilket kan leda till att barnet exponeras för bly. För att undvika en skadlig upplagring av bly är de biologiska gränsvärdena för bly i blodet lägre för kvinnor under 50 år än för övriga arbetstagare. Gravida och ammande ensamföretagare omfattas av förbudet mot blyarbete.

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6)
Dykeriarbete

Förbudet gäller arbeten som utförs under vatten eller under förhöjt tryck i tryckkammare eller liknande. Sådant arbete innebär stora fysiska påfrestningar och annan fysiologisk påverkan. Fosterskador kan möjligen uppkomma, dels på grund av det ökade trycket, dels på grund av den ökade koncentrationen av syrgas (oxygen). Foster kan också vara särskilt känsliga för dykarsjuka (dekompressionssjuka). Illamående, som är vanligt under graviditet, kan också öka risken för olycksfall i samband med dykeriarbete.

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6)
Rök- och kemdykning

Rök- och kemdykning innebär att man utsätts för mycket stora risker, dels på grund av stark hetta och farliga rökgaser, dels på grund av det starkt fysiskt och psykiskt påfrestande arbetet.

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6)
Exponering för rubella eller toxoplasma

En gravid kvinna får inte sysselsättas i arbete där hon riskerar att smittas av rubella (röda hund) eller Toxoplasma gondii. Även ensamföretagare omfattas av förbudet. Genomgången sjukdom eller vaccination kan ge immunitet. Det svenska vaccinationsprogrammet för barn innebär att de flesta kvinnor som vuxit upp i Sverige är immuna mot röda hund. Toxoplasma gondii är en parasit som kan finnas hos både människor och djur. Katt är huvudvärd för parasiten och en form av den kan utsöndras i kattens avföring. Något samband mellan smitta och arbete har inte rapporterats i Sverige. En tänkbar risk skulle kunna vara arbete med Toxoplasma gondii på laboratorium. Rengöring av kattlådor, hantering av aborterade lammfoster eller utomhusarbete i kontakt med jord/sand där katter brukar vara kan också vara tänkbara risker. Provsmakning och förtäring av rått kött, osköljda grönsaker, bär eller frukt kan eventuellt också innebära en viss risk för toxoplasmos.

Gruvarbete under jord

En gravid eller ammande kvinna får inte sysselsättas i gruvarbete som är förknippat med särskilda risker. Särskilda risker kan vara arbetssituationer som innebär exponering för faktorer som har tagits upp i bilagan till dessa föreskrifter, t.ex. stötar, vibrationer, buller, joniserande strålning och fysisk belastning. Arbetsgivaren ska göra en individuell riskbedömning.

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6)
Nattarbete

Nattarbete i samband med graviditet och under amningsperioden anses normalt inte innebära någon ökad risk för ohälsa och olycksfall. Det gäller t.ex. arbeten utan påtaglig psykisk och/eller fysisk belastning och med tillräckliga möjligheter till vilopauser. Nattarbete som kan innebära påtaglig psykisk och/eller fysisk belastning bör undvikas vid graviditet. Det kan t.ex. gälla arbete inom jourverksamhet eller liknande där krav på akuta insatser förekommer förhållandevis ofta. Vidare kan nattarbete vara olämpligt för kvinnor som av medicinska skäl bedöms löpa ökad risk för graviditetskomplikationer. Det måste dock avgöras individuellt i samråd mellan läkare och patient. 

Mer finns att läsa i föreskrifterna

  • Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6)
  • Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget (AFS 2005:20)

Gotahälsan AB
Postadress: Jerikodalsgatan 8A, 595 30 Mjölby
Vi har mottagningar i Aneby, Mjölby, Motala och Vetlanda
Copyright © 2016 Gotahälsan AB, all rights reserved   |   » Sitemap   |   » Cookies